Anonym om Tack pappa…: va hände mä nicke?
Jag tänkte att jag kunde ta det svaret här eftersom alla undrar. Helt ärligt så vet jag inte. Vi fungerade inte tsm där på slutet, det blev för mycket småbråk och för lite känslor. Jag kan ta på mig småbråken för jag kände på slutet att jag inte riktigt klarade av distansen för jag saknade honom så mycket så allt gick ut på honom istället. Man blev svartsjuk från ingenstans och letade fel när man inte tyckte han visade kärlek och så vidare. Det slutade ändå på ett bra sätt, vi är inte osams. Dock vill han inte prata med mig så jag tänker inte prata med honom heller har jag bestämt mig för. Han vill att vi ska vara vänner men hur han tror vi kan vara vänner om vi varken pratar eller träffas är ett mysterium för it’s not gonna happen, tyvärr. Han skulle komma till mig i helgen så vi skulle prata ut men det verkar inte som att han gör det, så vi lär inte bli vänner för det är då eller aldrig. Skiter han i mig då så skiter jag i honom. Ser ingen anledning att vara hans vän då..Jag är så besviken på hur han har betett sig mot mig så vill han vara min vän får han göra något helt enkelt.
